2008

2008-08-04 - - - NT- - - - Fartfylld revyhelg i Norrköping
2008-05-28 - - - NT- - - - Välstuvad, varm och välfylld premiär
2008-05-23 - Folkbladet - Sommarskoj på Kråkholmen
2008-05-16 - - - NT- - - - Tove vet hur Piluttavisan går
2008-05-14 - - - NT- - - - Kråkglans med Wilmas salonger
2008-04-08 - - - NT- - - - Soppteater med Maria Olofsson
2008-04-03 - - - NT- - - - Fler profiler till Borgen
2008-03-11 - Folkbladet - Porträttet Maria Olofsson


 

Utdrag från Folkbladet 2008-01-07:

 

Prisad Vikbolands tjej

Prisad Vikbolands tjej

Norrköping
När Cittronilerna bjöd på allsångspremiär på Skandiateatern passade man också på att dela ut årets kulturpris. För 17:e gången och som 18:e person fick Maria Olofsson ta emot priset som delas ut till någon som verkar i Cittronilernas anda.

 

- Någon direkt motivering har vi väl inte, men vi upptäckte när vi tittade på vilka som tidigare fått stipendiet att det verkade bli ett pris för lång och trogen tjänst. Den trenden har vi i alla fall brutit nu, säger Göran Sarring, regissör och Cittronil.

Diplom, ära och 5 000 kronor är vad Maria Olofsson fick mottaga. Och pengarna tycker hon att det finns många hål att stoppa i. 

- Men kanske åker jag till London och tittar på något kul eller så köper jag noter, för det måste man ju göra ibland. 

Vikbolandstjej
Maria Olofsson är alldeles nyss fyllda 30 år och kommer från Vikbolandet. Där är hon född och uppvuxen och hon har inga planer på att lämna Norrköping med omnejd för de stora städernas scener. 

- Nej det finns så mycket utmaningar här och jag har ju förmånen att få välja det jag vill jobba med så jag storytrivs, både med Norrköping och med mitt jobb, säger Maria Olofsson. 

Om hon skulle skaffa sig ett "riktigt" jobb så skulle det kanske vara som sångpedagog, vilket hon faktiskt är utbildad som, eller som sminkös. 

- Jag får ju plocka ihop tillvaron lite som jag vill så jag nöjer mig nog med det, säger Maria.

 

Nyårsrevyn
Under året har hon kunnat ses i Nyårsrevyn på Skandiateatern, på Kråkholmen, i sin egen storbandsshow och i Mattias & Marias show å så lite Anders Ekborg, i Östgötabandet och ute på skolor - praktiskt taget i alla sammanhang där hon får sjunga, dansa och spela teater. 

Povel-hyllning
Maria sjöng med Cittronilen Lars-Åke Franke-Blom Povel Ramels "Underbart är kort" och tillsammans med Cittronilerna "Små nära ting".

 

Publiken, ja de sjöng också och i söndagens allsångshäfte ingick bland andra "Ljuvliga ungdom". Nästa allsångstillfälle blir den 3 februari och då blir det en ny repertoar att sjunga allsång till.

Åsa Hanell

 


Utdrag från Corren 2007-08-25:

Storbandsambassadörer intar Östgötateatern

Smakprov ur föreställningen..

Klicka här >>

Show

– Det blir en riktig show, med stjärnhimmel, plymer och stepp, säger Maria Olofsson, som tillsammans med Mattias Carlsson både producerar och står på scen.

– Det blir en riktig show, med stjärnhimmel, plymer och stepp, säger Maria Olofsson, som tillsammans med Mattias Carlsson både producerar och står på scen.Mattias Carlsson är inte bara en steppare av rang. Han kan sjunga också.

Storbandet är tillbaka på Östgötateatern. I oktober förverkligar Maria Olofsson och Mattias Carlsson en dröm och sätter upp en show med steppdans, stor orkester och Anders Ekborg.

– Vi ville slå ett slag för den levande musiken, och då tog vi i ordentligt, säger Maria Olofsson.

Tillsammans med Mattias Carlsson har hon satt samman helkvällsshowen "Mattias & Maria show... å så lite Anders Ekborg!" med det 18 musiker stora Östgöta Big Band och tio dansare. I humoristisk och musikalisk anda ska de framföra örhängen från förr. Det blir två föreställningar på Stora teatern i Norrköping 12 och 13 oktober.

Det har funnits en storbandstradition på Östgötateatern, men när entusiasten och Östgötateaterlegendaren Guy de la Berg slutade driva det hela försvann den. de la Berg kommer nu att finnas med som en viktig gästartist. Tillsammans med kollegan Jörgen Mulligan utgör han någon slags Norrköpingsvariant på de gamla sura farbröderna i "Mupparna".

– De kommer att sitta på balkongen och muttra och tycka att allt var bättre förr, säger Mattias Carlsson, men berättar att de så klart också ska bjuda på ett par klassiska sång- och dansnummer, där Guy särskilt har bett om att få steppa.

Dessutom medverkar alltså Anders Ekborg i någon sorts fri roll.

– Programmet kommer att genomsyras av humor, men från Anders har vi önskat några mer seriösa grejer. Vi ser gärna att han sjunger något ur "Kristina från Duvemåla", eller "Jekyll och Hyde" som han var med i här på teatern. Han blev i alla fall jätteglad när vi frågade och ville helst sjunga tio låtar, säger Mattias Carlsson, som inte är säker på att Ekborg är den som kommer att dra mest folk.

– Mulle och Guy är ju härliga profiler i den här staden. De har sin publik och kommer att sälja en del biljetter. Alla vet nog inte riktigt vilka jag och Maria är.

Mattias Carlsson är till vardags koreograf på Östgötateatern, och har också satt ihop det mest av dansen till föreställningen. Maria Olofsson är sångerska och revyartist som medverkat i en mängd föreställningar och konserter i länet, ofta tillsammans med just Östgöta Big Band.

Båda är noga med att det inte ska bli en mossig show. Storbandets medlemmar är alla mellan 20 och 23 år, och Mattias Carlsson ska se till att dansarna släpper loss.

– Jag ser gärna nåt nummer med skitduktiga hiphopdansare. Det blir roligt att se vad som händer när stilarna möter varandra.

Två föreställningar är alltså inbokade, men förhoppningen är att kunna ta föreställningen ut på turné i länet i vår. Linköping och Motala är i så fall givna, liksom Mattias Carlssons uppväxtort Mjölby. Vad som händer sedan får framtiden utvisa. Mattias Carlsson har mycket kontakter inom show biz, bland annat regisserar den Broadwaymeriterade norrmanen Simen Sand föreställningen, och det finns stort intresse bland folk i branschen.

– Jag känner Barbro Svensson, Lill-Babs, och hon ville vara med, säger Mattias Carlsson.

– Hon får absolut komma nästa gång. Vi vill gärna göra det här till tradition, säger Maria Olofsson.

Erik Wallsten
Reporter
013-28 01 75

 

 


 

Utdrag från Norrköpings Tidningar 2007-05-26:

"Det är en ära att få folk att skratta"

På måndag är det sommarpremiär på Kråkholmen för Maria Olofsson, 29. Och hon firar redan 25-årsjubileum som artist.

Maria Olofsson har lärt sig yrket den hårda vägen. Redan som fem-åring turnerade hon med familjen på helgerna. Så kändisbiten inom artistbranschen är hon inte imponerad av.

-Det är musiken och lusten att underhålla som gör mig glad. Jag jobbar med det jag vill helt enkelt.

Trivs hemma
Marias utflykter från den inslagna vägen består av några ströjobb och ett studieår på Kulturama i Stockholm. Hon bor fortfarande kvar vid föräldragården i närheten av Östra Husby. Där hyr hon ett torp med tillgång till såväl hästar, hundar och katter som svarta får.

-Det är kul för barnen och jag älskar att komma hem till lugnet efter en hektisk dag med många möten.

Sönerna-"Rasmus på luffen" och "Linus på linjen" håller henne sysselsatt.

-Familjen har alltid varit viktigare än jobbet för mig. Det är därför jag blir kvar hemma trots att det är svårare med jobb här.

När barnen har somnat inleds arbetspass nummer två med planering av musikprogram och övningar för de elever hon är sångcoach till. Det vill säga om hon inte har föreställning på kvällen, då är schemat omvänt. Det krävs en flexibel familj för att hänga med i Marias tempo. Till och med i nionde månaden spelade hon huvudrollen i Vikbolandsspelet.

-De fick skriva om rollen för att det skulle gå.

Praktiskt lagd
Hon ger intryck av att vara en väldigt stabil och målmedveten person. Dessutom är hon praktiskt lagd.

-Jag och Pontus Helander är de som får hugga i med det som måste byggas och så när vi jobbar med sommarrevyn.

Skolad av att rodda med familjen på turné är hon noga med att alla i en produktion är viktiga.

-Jag kan bli upprörd när bara skådespelarna får blommor på premiären.

Varför just revy?

-Jag gillar blandningen med sång, humor, dans och musik. Det är en ära att få folk att skratta.

Och det är svårt, erkänner hon. Ibland har det blivit nitlott hos publiken.

Vad är din styrka?

-Jag kommer nästan aldrig av mig. Till skillnad från Pontus, haha. Och så har jag lätt för att memorera texter.

Musikalisk
Musik är en stor del av Marias vardag. Hon samarbetar mycket med Länsmusiken och gruppen Östgötabandet. Tillsammans turnerar de med olika program som kan bjuda på jazz, pop eller Pippi Långstrump. Det ska hon fortsätta med under hösten, trots sin medverkan i I afton mord. I afton mord är en ny upplevelse för Maria, som inte är van vid dramatiska produktioner.

-Jag gillar utmaningen där, man får inte vara rädd för nya saker.

Vad tycker du själv om Kråkfötter och Krusiduller?

-Det blir roligt. Undrar om vårt look alike-tema slår hos publiken. Själv ska jag köra ett spännande nummer om kroppen också.

Hon tycker också att de fyra dansarna är ett lyft för föreställningen, även om hon var skeptisk i början.

-Pianisten försvann och scenen fick byggas ut och så, men det blev jättebra till slut.

Premiär en måndag, varför då?

-Delvis kan andra i branschen komma och titta då och delvis blir det inte lika stor konkurrens med andra evenemang i Norrköping.

Dröm slår in
Hon har inte haft någon lokal kollega att samarbeta med förut men de senaste åren har hon blivit en allt starkare del i samarbetet inom Chopp Event. Hon och Pontus Helander delar kärleken till Vikbolandet och Vikbolandsspelet. Och Mattias Carlsson blir hennes partner i ett nytt, stort projekt på Östgötateatern.

-Min stora dröm slår in i höst. Jag och Mattias ska få göra vår egen show på Östgötateaterns stora scen.

Paret har stått en hel del på Östgötateaterns scen de senaste åren och i oktober får de alltså bestämma själva.

-Det ska bli otroligt roligt. Och vi kommer att ha en rikskändis som gäst, men vem det är vill jag inte avslöja än.

Vad blir det för show?

-Dansare, Mattias är ju en så duktig koreograf och en 15-mannaorkester eftersom musik är min passion.

Vad ska du drömma om nu?

-Jag har inte skrivit än, men jag vill gärna skriva texter. Kanske tillsammans med min pianist Jesper Andersson.

Hon skyndar i väg från sin lilla tallrik med thaimat. Nu väntar eftermiddagens repetitioner och sedan ska hon coacha ungdomar inför ansökningarna till olika scen- och musikskolor. Maria verkar ha fler än 24 timmar på sitt dygn och ändå finns inte en skymt av trötthet.

 


 

Ur Motala & Vadstena Tidning 2007-02-02


Revyns prima donna
Vikbolandstjejen Maria Olofsson har lagt Motalaborna för sina fötter. Detta i Ulf Holmertz nyårsrevy. Där spelar hon en av primadonnorna och recensionerna har varit lysande.

1
FOTO ANDERS TÖRNSTRÖM
Maria Olofsson har gjort succé i Ulf Holmertz nyårsrevy.

Maria Olofsson, 29 år, är bosatt på Vikbolandet utanför Norrköping. Sång- och musikintresset har gått i arv från både morfar, mormor och föräldrarna. Hon debuterade tidigt.
– Jag var väl bara fem år när jag framträdde med visor av Alice Tegnér, minns hon i en kort intervju strax före en föreställning av nyårsrevyn på lördagen.
Som artist har hon en gedigen utbildning bakom sig. Hon har bland annat gått musikgymnasiet i Norrköping och Kulturama i Stockholm.
– Det blev tre år av sjungande och spelande i Stockholm, berättar hon.
Hon har också varit engagerad av Östgötateatern och Östgötamusiken och bland annat medverkat i operetter tillsammans med Helena Eriksson.
Själv karaktäriserar hon sig som frilansartist. Ett liv som hon trivs med.
– Jag får jobba med det som jag tycker är kul. Det finns en glädje i att kunna välja det som är roligt.
Revy är ingen ny bekantskap för henne. Det har hon spelat i många år. Debuten skedde förstås på Vikbolandet när hon var 12-13 år gammal.
Hon tycker om konstformen.
– Ja, det är roligt och stimulerande med en blandning av sång, dans och teater och med snabba rollbyten. Det är också roligt att revyerna är på väg tillbaka och att intresset bland publiken ökar.
Hon har framträtt på många platser i Östergötland. I Motala har hon tidigare lett Östgötateaterns musiktips. Som revyartist är det dock första gången i Motala.
Att det blev Motala avgjordes mycket snabbt.
– Ja, Uffe Holmertz och jag känner förstås till varandra. Han ringde och frågade vad klockan var och så blev det som det blev, säger hon med ett leende.
På lördag ges den sista föreställningen.
– Det har varit roligt att få spela revy i Motala. Det har varit lång väg att åka från Vikbolandet till repetitioner och föreställningar, men det har det varit värt.
Hon lovar också att återkomma till Motala.
– Det blir i höst. Då ska det bland annat bli både dans och storband.
Mer än så vill hon inte avslöja.

 



 

 

 







AktuelltUtbudGalleriNotiserLänkarKontakt
All Rights Reserved...